cargill

Jag är beviken, igen, precis som den senaste tiden. Jag är fruktansvärt trött på att bli besviken, på att hoppas och på att önska. Jag hatar förhoppningar. Det är precis som om dem tränger sig på även fast man försöker undvika dem. Jag vill bara sjunka bort från det här, sjunka under jorden, gå i ide.
Man hoppas alltid att en människa ska ändra på sig, även fast man försöker intala sig att vissa människor förblir som dem är och vissa bryr sig inte över huvud taget även om du insisterar på att du faktiskt känner på ett sätt.

Jag älskar att vara en positiv människa, gå in med en positiv attityd och sedan sprida den vidare. Men ibland tar det stopp och då är det härligt att vara bitter. Att faktiskt få vara bitter på omgivningen ett tag och inte på livet.

Jag är trött på att sopa mattan efter folk. Förbannat trött på det är jag. 
Alla relationer handlar om ömsesidig respekt och omsorg, men vissa relationer innehåller inget av dem.
Det är nog nu, jag tar inte vad som helst.

What goes around comes around - and payback is a fucking bitch


- cargill